Jag har tidigare inte känt av foglossning något speciellt. Visst känner jag å går å vaggar av å an ju längre tiden går på jobbet och är stel när jag kommer hem.
Men idag alltså!
Efter jobb å mat så tog hela familjen en promenad, en promenad som jag nu ångrar skarpt. Kände redan halvvägs att det smärtade men d gick ändå.
Nu ligger jag i soffan helt orörlig med en sorts smärta som man måste ha känt för å förstå.
Foglossning är verkligen en speciell sorts smärta..
Nu låter d som om jag håller på å dö eller nått, å en del kanske tycker att man överdriver. Men ni som vet, ni vet va jag menar. Fy alltså...
Överansträngda redan fullt belastade uttänjda fogar.....
.
Nu sk jag ladda för å ta mig upp till sängen å hoppas jag kan sova gott inatt. Imorrn är det jobb igen, sen är jag ledig i helgen, sååå behövligt!